Ison och Fille

Alltså, vad tror du?
först beter du dej som en idiot och snackar en massa skit.
Sen tror du att vi ska bli vänner igen. Skulle inte tro de. Jag har redan för många vänner.
Jag antar att du inte har så många vänner efter hur du behandlar människor.
Och att du "saknar" mig.. säkert.. jag saknar iaf inte dig!

Lena, hör inte av dig till mig igen! Jag vill aldrig mer se dig!

Fan, idag blev jag arg.
Var på samma föreläsning som mitt hatobjekt Lena. Föreläsningen var förövrigt riktigt intressant.  Den handlade om kromatografi som man använder när man ska separerer ämnen. Nog om det...
Den där Lena alltså, hon borde skämmas.
Jag minns det som igår. Jag och Lena hade gått en kurs tillsammans. När alla hade fått sina betyg blev Lena sur och tyckte att det var orättvist att hon hade fått VG och jag MVG. Hon sa att alla som hade fått MVG hade fuskat eftersom hon tyckte att ingen kunde va bättre än henne. Så hon klagar...

Tror ni inte att hon snackar till sig ett MVG????? Jävla idiot...
Hon sa att det var för att hon hade MVG i alla andra kurser så måste det blivit nått fel..
MEN HALLÅ?????

Det betyder ju att jag skulle kunnat strunta den kursen och sedan sagt att jag hade ju MVG i alla andra ämnen så då borde jag ju ha det i den också!!

JAG HATAR LENA. HON ÄR JU DUM I HUVUDET!!!!!!

Och att hon anklagade mig för fusk gjorde ju inte henne direkt mer populär bland mina labb-assistenter.

Well, hon kan dra nånstans, tur att jag slipper henne i alla andra kurser..

jag får ursäka min frånvaro.
mitt liv är som en bergochdalbana, ena dagen är allt helt sjukt bra, andra dagen ligger jag här och gråter i min säng och undrar varför just mitt liv ska vara så jävla tragiskt.

det började för två månad sen, då släpptes bomben och jag stod ensam kvar utan att riktigt veta varför,
en vecka i sträck festade jag järnet och hade roligare än någonsin, tårar vad är det?

efter den veckan gick jag som på små moln, livet var underbart, några dagar senare blev det ännu bättre,
men den känslan höll inte i sig länge, bara 8 dagar, sen stod jag där igen, men den här gången visste jag varför.

festade även då järnet, men denna gång i två veckor,
sen stod jag där igen och mitt hjärta slog 49388376 slag på en minut, jag har aldrig varit gladare,
sen levde jag i något slags vakum i en vecka, nu sitter jag är 8 veckor efter den första gången,
vakumet har övergått till en stor klump i magen, jag har konstant ont är nervös hela tiden,
när ska det släppa, när ska det bli bättre?
jag hoppas det blir bättre imorgon, imorogn kväll ska detta elende lösas, nu eller aldrig, tredje gången gilt?
hur ska jag göra, ska jag vara dum och må bra eller ska jag vara smart och må skit?
jag undrar vad som är bäst?
när är det lätt att säga nej och bara gå därifrån?
varför kan jag inte bara göra det?
nej här gott folk har ni svaret: för att jag inte vill, för att jag är så jävla dum i huvudet, mitt hjärta har gått i tusenbitar men det struntar jag i..

HUR JÄVLA DUM I HUVUDET FÅR MAN BLI?
NÄR FAN SKA JAG FATTA??

KAN NÅGON KOMMA OCH BANKA IN DET I MITT HUVUD SÅ JAG FÅR MINNESFÖRLUST OCH GLÖMMER SKITEN.
men det är det sista jag vill..

Det var för några veckor sedan, där sitter jag på gröna linjen mot globen med några labb-assar från jobbet.
Jag som aldrig annars åker gröna linjen blir helt ställd när jag märker att de ropar upp stationerna även på engelska, allt så att turisterna ska känna sig hemma..
Ganska smart egentligen, men...
När vi var framme vid globen så har de översatt Tvärbanan med The Tvärbanan Train.
Hallå! Finns det något fulare??
nej jag tror inte de...